Ställverk: funktion, spänningsnivåer och retrofit

Ett ställverk är den del av anläggningen där elen kopplas, skyddas, mäts och fördelas vidare. Ett fel i ställverket kan orsaka omfattande produktionsstopp, även om resten av anläggningen fungerar som den ska.

Här är de korta svaren innan vi går in i detaljerna:

Vad gör ett ställverk? Det tar emot inkommande el, fördelar den till utgående kretsar och kopplar bort fel för att begränsa risker för människor och utrustning.

Vad är skillnaden mot en transformatorstation? En transformatorstation innehåller en eller flera transformatorer som ändrar spänningsnivån. Ställverket är kopplings- och skyddsdelen och kan ingå på transformatorns båda sidor.

Hur ser ett ställverk ut? Ett kapslat industriställverk består ofta av en rad plåtskåp i ett elrum, indelade i fack. Innehållet varierar med funktionen och kan omfatta brytare, skyddsreläer, mätning och anslutningar till samlingsskenor.

Vilka spänningsnivåer finns? Lågspänning omfattar växelspänning upp till och med 1 000 V. Högspänning ligger över denna gräns. Mellanspänning är en branschbenämning för en del av högspänningsområdet.

När är retrofit aktuellt? Retrofit innebär att äldre komponenter ersätts eller uppgraderas medan lämpliga delar av den befintliga utrustningen behålls. Det kan vara ett alternativ till ett fullständigt utbyte när konstruktionens skick och märkdata tillåter det.

Den här guiden går igenom funktion, spänningsnivåer och skillnaden mellan luftisolerade och gasisolerade ställverk. Vi beskriver också intern separation i lågspänningsställverk, hur ställverket hänger ihop med elkonstruktion och automation samt hur en modernisering kan planeras för att begränsa avbrottstiden.

JohSjö bygger lågspänningsställverk. När det gäller mellanspänningsställverk utför vi installation, montage och ombyggnationer, men tillverkar inte själva ställverken. Genomgången av olika spänningsnivåer ger därför en teknisk överblick och ska inte läsas som att JohSjö tillverkar samtliga ställverkstyper.

Snabbjämförelse: de vanligaste ställverkstyperna

Tabellen avser växelspänning. Här används mellanspänning som en praktisk benämning för området över 1 kV till cirka 36 kV. Det är inte en separat kategori i den svenska elsäkerhetsdefinitionen: även mellanspänning räknas som högspänning.

EgenskapLågspänningsställverk, upp till och med 1 kVMellanspänningsställverk, här över 1 till cirka 36 kVStällverk för högre spänningsnivåer, här över 36 kV
Typisk uppgiftFördelning till motorer, belysning och processlasterMatning till transformatorer, större motorer och delar av anläggningenRegionnät samt större industri- och energianläggningar
Isolation och utförandeLuft och fasta isolermaterial, med intern separation efter behovLuftisolerat, gasisolerat eller andra isolationslösningarLuftisolerat eller gasisolerat beroende på krav och förutsättningar
Vanliga komponenterEffektbrytare, säkringslastbrytare och motorgrupperVakuumbrytare, lastfrånskiljare och skyddsreläerEffektbrytare, frånskiljare och mättransformatorer
UtrymmesbehovBeror på märkdata, antal fack och åtkomstkravGasisolerade lösningar kan vara mer kompaktaVarierar betydligt med spänning och utförande
Vanlig ägareIndustri- och fastighetsägareIndustri, energibolag och större verksamheterNätägare, kraftbolag och större industrier
Möjliga moderniseringsåtgärderByte av brytare, skydd, mätning eller funktionella enheterBrytarretrofit och uppgradering av reläskydd efter teknisk bedömningProjektspecifik modernisering med omfattande samordning och planering

Vad är ett ställverk?

Ett ställverk är en samling kopplings-, skydds- och mätapparater som tar emot, fördelar och bryter elektrisk ström i en anläggning. I industrin är utrustningen ofta samlad i kapslade fack, men ställverk kan även ha andra utföranden.

Ställverket sitter mellan matningen och de delar av anläggningen som ska förses med el. Dess uppgift är att fördela el, hantera fel och möjliggöra säker frånskiljning inför arbete.

Ett ställverk kan innehålla:

  • Samlingsskenor – ledare, vanligen av koppar eller aluminium, som fördelar ström mellan inkommande och utgående kretsar.
  • Brytare och frånskiljare – apparater med olika funktioner. Effektbrytare kan bryta felströmmar inom sina märkdata, medan lastbrytare är avsedda för lastströmmar. Frånskiljare används för att skapa säker elektrisk avskiljning och ska inte förväxlas med effektbrytare.
  • Skyddsreläer och utlösningsenheter – övervakar elektriska storheter och ger utlösningssignal vid exempelvis kortslutning, överlast eller jordfel.
  • Mättransformatorer eller sensorer – anpassar ström- och spänningssignaler för skydd och mätning.
  • Manöver- och hjälpkraft – försörjer bland annat skydd, manöverkretsar och kommunikation. Batteribackad hjälpkraft kan behövas för att funktionerna ska vara tillgängliga även vid bortfall av ordinarie matning.
  • Kapsling och fackindelning – avskärmar delar av utrustningen och begränsar åtkomsten till spänningsförande delar.

Fackindelning är inte i sig ett verifierat skydd mot en intern ljusbåge. Egenskaperna vid ljusbågsfel behöver bedömas separat. Skillnaden mellan fackindelning och ljusbågstålighet beskrivs i ABB tekniska genomgång av lågspänningsställverk.

Hur ser ett ställverk ut?

Ett kapslat industriställverk består ofta av en rad plåtskåp i ett elrum med begränsat tillträde. Skåpen kan stå i en eller flera rader, med utrymme för manövrering och underhåll.

Facken har olika funktioner, exempelvis inkommande matning, utgående kretsar, mätning eller sammankoppling av skensektioner. På framsidan finns ofta manöverdon, indikeringar, mätinstrument och märkning.

Beroende på konstruktionen kan brytarna vara fast monterade eller utdragbara. Samlingsskenorna ligger ofta i ett separat utrymme. Moderna ställverk kan dessutom ha kommunikation till anläggningens styr- och driftövervakningssystem.

Ställverk eller transformatorstation – vad är skillnaden?

Begreppen blandas ibland ihop eftersom utrustningen ofta finns på samma plats. Skillnaden ligger främst i funktionen.

EgenskapStällverkTransformatorstation
HuvuduppgiftKoppla, skydda och fördela elOmvandla mellan spänningsnivåer och möjliggöra anslutning till elnätet
Centrala komponenterBrytare, samlingsskenor och skyddTransformator samt tillhörande kopplings- och skyddsutrustning
Förhållande till den andraKan finnas fristående eller ingå i en transformatorstationKan innehålla ställverk på båda sidor om transformatorn
Typiskt exempelLågspänningsställverk i en produktionsbyggnadNätstation som omvandlar 10 kV till 400 V

Enkelt uttryckt: transformatorn ändrar spänningen, medan ställverket fördelar elen och kopplar bort felaktiga delar genom sina skyddsfunktioner.

Lågspänning, mellanspänning och högspänning: var går gränserna?

Spänningsnivån påverkar bland annat komponentval, isolationskrav, säkerhetsåtgärder, kompetensbehov och dokumentation.

Lågspänning är nominell spänning upp till och med 1 000 V växelspänning eller 1 500 V likspänning. Högspänning är spänning över dessa gränser. Definitionerna finns hos Elsäkerhetsverket.

Lågspänningsställverk

Ett lågspänningsställverk kan mata motorer, frekvensomriktare, processutrustning, belysning och uttag, exempelvis på 400 V eller 690 V. Kortslutningsströmmarna kan vara höga även vid lågspänning. Därför är brytförmåga, kortslutningstålighet och hantering av ljusbågsrisker centrala frågor.

JohSjö bygger lågspänningsställverk och kan samordna konstruktion och tillverkning med installation, automation och driftsättning utifrån projektets omfattning.

Intern separation i lågspänningsställverk (Form 1–4)

För lågspänningsställverk beskriver Form 1–4 hur samlingsskenor, funktionella enheter och anslutningar för externa ledare är separerade från varandra. En funktionell enhet kan exempelvis vara en inkommande eller utgående brytarenhet eller en motorstartenhet.

Indelningen beskrivs i SS-EN IEC 61439-2. Intern separation kan bland annat ge skydd mot beröring av farliga delar och mot att fasta främmande föremål passerar mellan avskilda delar. Separationen kan utföras med skiljeväggar, avskärmningar, isolering eller apparaternas egna kapslingar beroende på konstruktionen. Schneider Electric beskriver principerna för intern separation här.

FormVad separationen innebär
Form 1Ingen intern separation enligt formindelningen.
Form 2Samlingsskenorna är separerade från de funktionella enheterna. Formen kräver inte att enheterna är separerade från varandra.
Form 3Samlingsskenorna är separerade från de funktionella enheterna, och enheterna är separerade från varandra. Anslutningarna för externa ledare är separerade från funktionsenheterna, men olika enheters anslutningar behöver inte vara separerade från varandra.
Form 4Samlingsskenorna är separerade från de funktionella enheterna, och enheterna är separerade från varandra. Anslutningarna för externa ledare som tillhör en enhet är också separerade från samlingsskenorna och från andra enheters anslutningar.

Separationskraven omfattar även externa ledare och deras förläggning i ställverket, enligt den valda formen.

Bokstäverna a och b preciserar anslutningarnas placering och separation:

  • Form 2a och 3a: Anslutningarna för externa ledare är inte separerade från samlingsskenorna.
  • Form 2b och 3b: Anslutningarna för externa ledare är separerade från samlingsskenorna.
  • Form 4a: Anslutningarna ligger i samma avskilda utrymme som den tillhörande funktionella enheten.
  • Form 4b: Anslutningarna ligger i ett separat avskilt utrymme från den tillhörande funktionella enheten.

Skillnaderna illustreras också i Siemens tekniska vägledning om intern separation.

Form 4 innebär mer omfattande intern separation, men är inte en generell beteckning för ”högsta säkerheten”. Formindelningen anger inte i sig verifierad tålighet mot en intern ljusbåge. Den innebär inte heller att arbete får utföras säkert med angränsande delar spänningssatta utan en särskild bedömning.

Valet av form behöver därför utgå från anläggningens krav på drift, åtkomst, underhåll och framtida ändringar. Krav på ljusbågsskydd och säkra arbetsmetoder måste hanteras separat.

Mellanspänning och högre spänningsnivåer

Mellanspänning används i branschen för en del av högspänningsområdet, men den övre gränsen varierar mellan sammanhang. I den här artikeln avses området över 1 kV till cirka 36 kV. Sådana ställverk används bland annat för intern distribution, större motorer och transformatormatning.

JohSjö tillverkar inte mellanspänningsställverk. Däremot utför vi installation, montage och ombyggnationer av sådana anläggningar. Omfattning och ansvar behöver fastställas för det aktuella projektet.

För samma överförda effekt innebär högre spänning lägre ström, men högre spänning ställer samtidigt andra krav på isolation och säkerhet. Frånskiljning, jordning och kopplingsrutiner behöver anpassas till anläggningen.

Vid högre spänningsnivåer, exempelvis i anslutningar till regionnät, får nätägarens krav på skydd, selektivitet och mätning stor betydelse. Även anläggningens egna krav måste ingå i projekteringen.

Nivå i denna artikelSpänning, ACTypisk användningViktiga konstruktionsfrågor
LågspänningUpp till och med 1 000 VMotorcentraler, processfördelning och belysningBelastningsförmåga, kortslutningstålighet, intern separation och ljusbågsrisker
Mellanspänning, en del av högspänningsområdetÖver 1 kV till cirka 36 kVIntern distribution, större motorer och transformatormatningIsolation, skydd, jordning och säker manövrering
Högre spänningsnivåerHär över cirka 36 kVRegionnätsanslutningar och kraftanläggningarSamordning med nätägare, skyddssystem, isolation och projektplanering

Samma anläggning kan ha både ett mellanspänningsställverk och flera lågspänningsställverk. Därför är det viktigt att samordna selektivitet, signalutbyte och dokumentation mellan dem.

Luftisolerat eller gasisolerat ställverk

Valet av isolationslösning påverkas av elektriska märkdata, utrymme, miljö, underhållsbehov och krav under anläggningens livslängd.

Luftisolerat ställverk, AIS, använder luft som ett centralt isolationsmedium mellan spänningsförande delar. Konstruktionen kan ge god åtkomst för inspektion, service och utbyte, men utrymmesbehovet och möjligheten att bygga ut varierar mellan olika system.

Gasisolerat ställverk, GIS, har delar av utrustningen inneslutna i gasfyllda utrymmen. Det kan ge ett kompakt utförande och skydda de inneslutna delarna mot omgivningspåverkan. Övriga delar av installationen måste fortfarande vara anpassade till miljön.

GIS betyder inte automatiskt att ställverket innehåller SF₆. Det finns även gasisolerade lösningar med F-gasfria isolationsmedier, exempelvis ren luft. Siemens beskriver ett sådant utförande här.

EU F-gasförordning påverkar valet av ny kopplingsutrustning. Sedan den 1 januari 2026 gäller som huvudregel ett förbud mot idrifttagning av mellanspänningsställverk för primär och sekundär distribution med märkspänning upp till och med 24 kV som använder F-gaser som isolations- eller brytmedium. Det finns undantag och övergångsbestämmelser, och andra spänningsområden har andra tidpunkter.

Kontrollera därför EU F-gasförordning och EU-kommissionens vägledning för ställverk innan lösningen bestäms. Regler om ny idrifttagning ska inte förväxlas med ett generellt krav på att omedelbart byta ut befintliga ställverk.

KriteriumLuftisolerat, AISGasisolerat, GIS
UtrymmesbehovKan kräva större isolationsavstånd och mer platsKan ge ett mer kompakt utförande
Damm, fukt och korrosiv miljöKräver lämplig kapsling och anpassad installationsmiljöInneslutna delar är skyddade, men hela installationens miljötålighet måste bedömas
Underhåll och inspektionÅtkomlighet beror på konstruktion och säker frånkopplingGasutrymmen är normalt slutna och kan kräva särskilda serviceåtgärder
Utbyggnad i efterhandBeror på systemets uppbyggnad och tillgången till kompatibla delarBeror på fabrikat, konstruktion och möjligheter till utbyggnad
F-gasreglerLuftisoleringen i sig använder inte F-gas; kontrollera även övriga komponenterBeror på vilket isolations- och brytmedium som används
Viktiga skäl att överväga lösningenUtrymme, åtkomlighet och planerad serviceKompakthet och skydd av inneslutna delar mot omgivningspåverkan

I praktiken bör valet utgå från en samlad bedömning. Ett rymligt elrum kan ge fler alternativ, medan en trång eller krävande installationsmiljö kan göra ett kompakt, kapslat utförande särskilt intressant.

Ställverket som del av en helhet

Ett ställverk levereras sällan som en helt fristående funktion. Det ingår i en kedja som börjar i elkonstruktionen och fortsätter genom installation, provning och driftövervakning. När gränssnitten är tydliga blir det lättare att samordna arbetet och undvika sena ändringar.

Elkonstruktion och projektering. Innan utrustningen beställs behöver projektet underlag som enlinjeschema, lastberäkning, kortslutningsberäkning och selektivplan. Selektivitet innebär att skydden samordnas så att ett fel i möjligaste mån kopplas bort så nära felstället som möjligt. Kraven och verifieringen behöver planeras från början och framgå av leveransomfattningen.

Apparatskåp och kontrollskåp. Till kraftfördelningen hör ofta motorstartutrustning, frekvensomriktare, styrskåp och I/O-skåp för in- och utgående signaler. Gemensamma principer för märkning och dokumentation underlättar felsökning och framtida ändringar.

Automation och programmering. Moderna skyddsreläer och brytare kan ge information om belastning, manövrer, fel och larm. När relevanta data förs vidare till övervakningen får underhållsorganisationen ett bättre underlag för tillståndsbaserat underhåll. Det kompletterar de kontroller och serviceåtgärder som fortfarande behöver göras enligt fastställda rutiner.

Installation och driftsättning. Kabelvägar, skärmning, jordningssystem och provning behöver samordnas. Om signalutbytet mellan ställverket och det överordnade systemet planeras och testas tidigt minskar risken för förseningar vid driftsättningen.

Vi arbetar med denna helhet inom vårt affärsområde Kraft & Automation: projektering och elkonstruktion, apparatskåp, kontrollskåp och lågspänningsställverk, industriell elinstallation samt programmering och driftsättning. För mellanspänningsställverk omfattar vår roll installation, montage och ombyggnationer, inte tillverkning.

Ett konkret exempel är fjärrkylanläggningen för E.ON med bland annat Campus Norrköping som användare. Där omfattade JohSjös leverans projektledning, elinstallationer, konstruktion, programmering samt installation av automationsutrustning och ställverk.

Modernisering och retrofit av ställverk i drift

Det här avsnittet är skrivet för dig som är underhållsansvarig och har ett ställverk som fortfarande fungerar, men där reservdelar, skyddsfunktioner eller framtida kapacitetsbehov börjar bli ett problem.

Ett ställverk åldras ojämnt. Stomme, kapsling och samlingsskenor kan vara i gott skick samtidigt som brytarmekanik, kontaktorer, skyddsreläer eller hjälpreläer är slitna eller har utgått ur tillverkarens sortiment.

Retrofit innebär att utvalda delar ersätts eller uppgraderas i den befintliga konstruktionen. Frågan blir därför inte bara om ställverket ska bytas, utan vilka delar som kan behållas och vilka krav den moderniserade helheten ska uppfylla.

Både mekanisk och elektrisk kompatibilitet behöver verifieras. En ny brytare som passar i facket innebär inte automatiskt att hela ställverket får högre märkdata. ABB beskriver olika principer för brytarretrofit här.

När räcker retrofit, och när krävs utbyte?

SituationMöjlig åtgärd att utreda
Skenor och kapsling är i gott skick, men brytaren saknar reservdelarBrytarretrofit med en verifierad lösning för det befintliga facket
Äldre skyddsreläer saknar önskade funktioner eller kommunikationUppgradering av reläskydd efter kontroll av mätkretsar, brytare, hjälpkraft och övriga gränssnitt
Framtida belastning överstiger ställverkets märkström eller termiska förmågaOmfördelning, förstärkning, utbyggnad eller utbyte efter dimensionering av hela lösningen
Den förväntade kortslutningsströmmen överstiger utrustningens märkdataUtredning av nätförhållanden, skydd och möjlig uppgradering eller utbyte
Tecken på överhettning, korrosion eller fuktskadaOrsaksutredning och bedömning av vilka delar som kan behållas
Ljusbågsriskerna är otillräckligt hanteradeRiskbedömning och tekniska eller organisatoriska skyddsåtgärder; utbyte kan vara ett alternativ
Dokumentationen stämmer inte med anläggningenInventering och uppdaterade relationshandlingar, oavsett övriga åtgärder

Tabellen visar möjliga inriktningar, inte färdiga beslut. Valet mellan retrofit och utbyte måste bygga på anläggningens skick, kravbild och återstående användningstid.

Så kortar du avbrottstiden

  1. Börja med en statusbedömning. Gå igenom utrustningens skick, driftdata, brytarnas manövrer och reservdelsläget. Termografering under last kan ingå när den kan utföras säkert. Kontroller och mätningar som kräver frånkoppling, exempelvis isolationsmätning, planeras separat och utförs enligt lämpliga anvisningar.
  2. Inventera dokumentationen innan omkopplingen planeras. Tidigare ombyggnader måste stämma med enlinjescheman, märkning och skyddsinställningar. Felaktigt underlag ökar risken för både avbrott och säkerhetsbrister.
  3. Undersök om arbetet kan delas upp i sektioner. Etappvis modernisering kan begränsa påverkan på produktionen. Det förutsätter att konstruktionen medger säker avskiljning och att matningsvägar, angränsande spänningssatta delar och arbetsmetoder har bedömts. En sektionsbrytare är inte ensam tillräcklig för att avgöra detta.
  4. Planera provisorisk matning där det behövs. En tillfällig transformator, ett mobilt ställverk eller reservmatning kan i vissa projekt hålla kritiska laster i drift. Även den tillfälliga lösningen behöver dimensioneras, skyddas och kontrolleras.
  5. Förbered och provmontera i verkstad. Kassetter, anpassningsramar och reläskåp kan kontrolleras före leverans. Det kan minska behovet av anpassningar på plats.
  6. Gör funktionsprov i förväg där det är möjligt. Signalutbyte mot styrsystem kan delvis simuleras före stoppet. Förprovning ersätter dock inte de kontroller och funktionsprov som krävs efter installationen.
  7. Samordna omkopplingen med ett planerat produktionsstopp. Sommaravställning, semesterperiod eller revisionsstopp kan ge lämpliga arbetsfönster. Planeringen måste samtidigt ge utrymme för säkert arbete, provning och hantering av avvikelser.
  8. Uppdatera dokumentation och skötselinstruktioner i samband med ändringen. Den information som behövs för säker idrifttagning och drift ska finnas tillgänglig innan den ändrade anläggningsdelen tas i bruk.

JohSjö arbetar med modernisering och retrofit av befintliga anläggningar. Målet är att förbättra tillgänglighet och driftsäkerhet genom åtgärder som motsvarar det verkliga behovet.

Med egna resurser inom konstruktion, tillverkning av lågspänningsställverk och apparatskåp, elinstallation och programmering kan vi samordna förberedelserna och hantera gränssnitten inom samma organisation. Vid ombyggnation av mellanspänningsställverk behöver lösningen och ansvarsfördelningen samordnas med berörda utrustningsleverantörer.

Dokumentation och elsäkerhet kring ställverk

Elsäkerhet är en förutsättning genom hela projektet. Följande områden behöver därför ingå i både planering, genomförande och förvaltning.

Innehavaransvar, egenkontrollprogram och skötselorganisation

Anläggningsinnehavaren ansvarar för att elanläggningen är säker och kontrolleras fortlöpande. Rutinerna ska utgå från anläggningens utförande, ålder, miljö och användning. Läs mer i Elsäkerhetsverkets information om fortlöpande kontroll.

Elinstallationsföretagets egenkontrollprogram har en annan funktion. Det ska säkerställa att elinstallationsarbetet utförs av personer med rätt kompetens, på rätt sätt och med tillräcklig kontroll. Även en industri som utför elinstallationsarbete i den egna anläggningen kan omfattas av dessa företagskrav. Elsäkerhetsverket beskriver egenkontrollprogrammet här.

I praktiken behövs tydliga roller, dokumenterade kontrollrutiner och en fungerande hantering av avvikelser.

Personsäkerhet vid fel och arbete

Strömgenomgång och ljusbågar är allvarliga risker vid arbete i och nära ställverk. Skyddsfunktioner, utrustningens verifierade egenskaper, installationens utförande och arbetsmetoden behöver bedömas tillsammans.

Fackindelning och intern separation enligt Form 1–4 ska inte förväxlas med ljusbågstålighet. Inte heller innebär en viss ljusbågsklassning att alla arbetsmoment kan utföras säkert med delar av anläggningen spänningssatta.

Arbetet ska planeras utifrån en dokumenterad riskbedömning. Säker frånkoppling och skydd mot återinkoppling är centrala frågor. Arbete nära eller på spänningssatta delar kräver särskilda förutsättningar och får inte behandlas som ett vanligt sätt att undvika driftstopp. Se Arbetsmiljöverkets vägledning om elsäkerhet.

Relationshandlingar och spårbarhet

Efter projektet behöver dokumentationen beskriva anläggningens verkliga utförande. Underlaget kan omfatta enlinjescheman, kretsscheman, skenritningar, skyddsinställningar, provprotokoll, märkning och skötselinstruktioner.

JohSjös arbete med kvalitet, dokumentation och spårbarhet ska göra leveransen lättare att driva, underhålla och vidareutveckla. Dokumentationen behöver vara användbar även för den som inte deltog i projektet.

En praktisk kontrollfråga är därför: kan en fackkunnig person med rätt anläggningskännedom förstå installationen och planera en säker felsökning utifrån det överlämnade underlaget?

Viktiga kontrollpunkter och bra arbetssätt

Kontrollpunkter inför installation och ombyggnad

Selektiviteten kontrolleras inte efter ombyggnad. Nya reläer eller ändrade inställningar kan påverka hur skydden samverkar. Ett fel i en avgång kan då orsaka ett större avbrott än avsett.

Kortslutningsberäkningen bygger på gamla nätdata. Ändrad matning eller nätförstärkning kan påverka den förväntade kortslutningsströmmen.

Gränssnitten mellan leverantörer är otydliga. Ansvar för kablage, signallistor, inställningar och funktionsprov behöver fastställas före beställning.

Elrummets miljö glöms bort. Temperatur, ventilation, fukt och damm påverkar utrustningens förutsättningar och underhållsbehov.

Reservdelsstrategi saknas. Långa leveranstider eller utgångna komponenter kan göra ett begränsat fel till ett långvarigt driftstopp.

Märkningen uppdateras inte. Felaktig märkning kan leda till felmanövrering och osäkra arbetsförutsättningar.

Arbetssätt som håller över tid

  • Utgå från framtida belastning. Elektrifierade processer, värmepumpar och laddinfrastruktur kan förändra effektbehovet. Bedöm behovet av kapacitetsmarginal och utrymme för utbyggnad.
  • Standardisera där det är tekniskt och långsiktigt motiverat. Färre reläplattformar kan förenkla verktyg, reservdelar och utbildning, men kompatibilitet och framtida tillgång måste också vägas in.
  • Ta in driftorganisationen tidigt. De som ska sköta anläggningen kan bidra med kunskap om åtkomst, larm, underhåll och återkommande problem.
  • Avtala om fabriksacceptansprov, FAT, när projektet motiverar det. Provning före leverans kan upptäcka avvikelser och minska arbetet på plats. Omfattningen ska vara tydlig.
  • Använd relevanta data från skyddsreläer och brytare. Felregistreringar och driftstatistik kan förbättra underlaget för underhåll.
  • Planera termografering utifrån behov och risk. Årlig kontroll kan vara en lämplig intern rutin i vissa anläggningar, men intervallet ska anpassas till förhållandena och tillverkarens anvisningar.
  • Håll en aktuell reservdelslista. Dokumentera artikelnummer, kompatibilitet, leveranstid och förvaringsplats.
  • Dokumentera livscykelplanen. Bedöm när underhåll, retrofit, etappvis utbyte eller nybyggnad är lämpligt. Koppla planen till budget, reservdelsläge och möjliga avbrottsfönster.

Så mäter du att det fungerar

Modernisering bör följas upp mot projektets mål. Mät både driftsäkerhet och sådant som påverkar möjligheten att förebygga och hantera fel.

MätetalVad det kan visaExempel på uppföljning
Oplanerade elavbrottUtvecklingen av driftsäkerhetenLöpande logg och regelbunden trendanalys
Tid till återställning efter felHur dokumentation, reservdelar och beredskap fungerarEfter varje händelse
Antal fack med reservdelsriskVar komponentbrist kan försvåra felavhjälpningVid planerad inventering och ändrat reservdelsläge
Avvikelser vid termograferingTemperaturavvikelser som behöver utredasEnligt riskbaserat kontrollintervall
Andel skydd med verifierade inställningarHur väl inställningarna är dokumenterade och kontrollerade mot skyddsplanenEfter relevanta ändringar och enligt kontrollplan
Avvikelser vid fortlöpande kontrollHur anläggningens säkerhet och skötsel utvecklasEnligt innehavarens fastställda rutiner

Om avbrottstiden minskar och reservdelsriskerna blir lättare att hantera är det positiva tecken. Resultatet behöver samtidigt jämföras med förändringar i belastning, produktion och andra driftförhållanden.

När JohSjö passar som partner

JohSjö passar särskilt bra när flera kompetenser behöver samverka: lågspänningsställverk, apparatskåp, elinstallation, automation och dokumentation. Med egna resurser inom dessa områden kan vi samordna leveransen och erbjuda en kontaktväg genom projektet.

Vi bygger lågspänningsställverk och utför även installation, montage och ombyggnationer av mellanspänningsställverk. Tillverkning av mellanspänningsställverk ingår däremot inte i vårt erbjudande.

Våra uppdrag riktar sig till företag och organisationer med tekniskt krävande anläggningar, bland annat inom industri och energi. Fokus ligger på funktion, driftsäkerhet, dokumentation och långsiktigt värde.

Om din verksamhet redan har egen elkonstruktion, installation eller automation är det viktigt att definiera ansvar och gränssnitt tidigt. Då blir det tydligt vilka delar JohSjö ska bidra med och hur arbetet ska samordnas.

Vi riktar oss inte till privat- och konsumentmarknaden eller till byggbranschen. Vi positionerar oss inte heller som en renodlad processteknisk konsult. Vår tyngdpunkt ligger på tekniska lösningar som ska konstrueras, tillverkas, installeras, programmeras och tas i drift.

Vill du diskutera ett ställverksprojekt?

Planerar du ett nytt lågspänningsställverk, installation av ett mellanspänningsställverk eller modernisering av en befintlig anläggning? Börja med att gå igenom nuläget, effektbehovet, reservdelsläget och möjliga avbrottsfönster.

Tillsammans kan vi tydliggöra projektets krav och bedöma hur JohSjös kompetens inom konstruktion, elinstallation, automation och programmering kan bidra till leveransen – från idé till drift.

→ Diskutera ditt projekt med oss

Du kan också se våra referensprojekt för exempel på hur vi har arbetat med kraft och automation i praktiken.

Vanliga frågor om ställverk

Vad gör ett ställverk?

Ett ställverk tar emot inkommande el och fördelar den till anläggningens olika kretsar. Brytare, säkringar och skyddsfunktioner används för att koppla bort fel och begränsa risker för människor och utrustning.

Ställverket möjliggör också frånskiljning inför arbete. Moderna utföranden kan samla mätvärden och larm som förs vidare till driftövervakningen. Skyddsfunktionerna minskar riskerna, men innebär inte en garanti mot skador vid alla typer av fel.

Vad är skillnaden mellan ett ställverk och en transformatorstation?

Transformatorstationen innehåller en eller flera transformatorer som ändrar spänningsnivån. Ställverket kopplar, skyddar och fördelar elen.

En transformatorstation kan innehålla ställverk på transformatorns båda sidor. Ett ställverk kan också stå fristående, exempelvis som lågspänningsfördelning i en industribyggnad.

Hur ser ett ställverk ut?

Ett kapslat industriställverk består ofta av en rad plåtskåp i ett elrum. Facken kan innehålla inkommande matning, utgående kretsar, brytare, mätning eller annan utrustning.

På framsidan finns vanligtvis märkning och olika manöver- eller indikeringsfunktioner. Mått, fackindelning och placering av samlingsskenor varierar med fabrikat, märkdata och konstruktion. Alla ställverk är alltså inte uppbyggda på samma sätt.

När bör ett ställverk moderniseras?

Ålder är bara en del av bedömningen. Andra signaler är att reservdelar inte längre finns, att återkommande temperaturavvikelser upptäcks, att belastningen närmar sig märkdata eller att skydd och dokumentation inte längre motsvarar anläggningens behov.

Om delar av ställverket är i gott skick kan retrofit vara ett alternativ. Det kräver att den kompletta lösningens funktion, kompatibilitet och säkerhet kan verifieras.

Vad kostar ett ställverk?

Kostnaden påverkas bland annat av spänningsnivå, antal fack, märkström, kortslutningstålighet, isolationslösning och krav på skydd, mätning och kommunikation. För lågspänningsställverk påverkar även den interna separationen utförandet och kostnaden. Installation, programmering, provning och driftsättning ingår också i bedömningen.

Vid retrofit tillkommer förutsättningarna i det befintliga ställverket och behovet av exempelvis anpassningar eller provisorisk matning. En realistisk offert kräver därför projektspecifikt underlag, såsom enlinjeschema, lastdata och aktuella kortslutningsdata.

Vilken kompetens krävs för arbete i ställverk?

Arbete i och nära ställverk kräver kompetens för den aktuella uppgiften, kännedom om anläggningen och en planering som hanterar de elektriska riskerna.

Vid yrkesmässigt elinstallationsarbete ska utförarna omfattas av elinstallationsföretagets egenkontrollprogram. Varje utförare behöver inte ha egen auktorisation, men företaget ska ha en elinstallatör för regelefterlevnad vars auktorisation omfattar arbetet. Vid arbete på annans anläggning ska företaget också vara registrerat för rätt verksamhet. Elsäkerhetsverket beskriver kraven här.

Kopplingar, frånskiljning, jordning och andra arbetsmoment behöver planeras utifrån anläggningen och en dokumenterad riskbedömning. Innehavarens fortlöpande kontroll och arbetsgivarens ansvar för ett säkert arbete gäller parallellt.

ATEX klassning: zoner, krav och Ex-utrustning

ATEX-klassning innebär att ett område delas in i zoner utifrån hur ofta och hur länge en explosiv atmosfär kan förekomma. Utrustningen ska vara lämplig för den aktuella zonen och de ämnen som hanteras. Områden där gas, ånga eller dimma kan förekomma klassas som zon 0, 1 eller 2. Områden med brännbart damm klassas som zon 20, 21 eller 22. Ny utrustning som omfattas av produktreglerna ska uppfylla ATEX-direktivet 2014/34/EU och ha rätt märkning för användningen.

Äldre utrustning som uppfyllde det tidigare direktivet 94/9/EG och släpptes ut på marknaden före den 20 april 2016 behöver inte bytas ut enbart på grund av direktivbytet. Den måste fortfarande vara säker och lämplig för användningen. Övergångsbestämmelserna finns i ATEX-direktivet 2014/34/EU.

Det här behöver du ha koll på:

  • Två direktiv, två ansvarsområden. ATEX 2014/34/EU gäller produkter och utrustning. ATEX 1999/92/EG gäller arbetsplatsen och arbetsgivarens skyldigheter. I Sverige finns arbetsplatskraven både i arbetsmiljöreglerna och i reglerna om brandfarliga och explosiva varor.
  • Zonen styr valet av kategori och skyddsnivå. Zon 0 kräver normalt kategori 1G, zon 1 minst 2G och zon 2 minst 3G. Motsvarande kategorier för damm är 1D, 2D och 3D. Även ämnesgrupp, temperatur och användningsvillkor måste stämma.
  • Explosionsskyddsdokumentet är utgångspunkten. Utan en klassningsplan och riskbedömning går det inte att specificera rätt utrustning eller visa att kraven har uppfyllts.
  • Märkningen beskriver utrustningens klassning. En märkning som II 2G Ex db IIC T4 Gb visar utrustningens kategori, skyddssätt, gasgrupp, temperaturklass och skyddsnivå.
  • Kapslingar och skåp kräver särskild uppmärksamhet. Genomföringar, tätningar, tillkommande komponenter och ändringar i efterhand kan orsaka avvikelser.

Nedan går vi igenom zonindelningen, märkningen och dokumentationen samt vad detta innebär när du ska konstruera eller upphandla utrustning för ett klassat område.

Snabböversikt: zoner, kategorier och exempel

ZonAtmosfärFörekomstUtrustningskategoriLägsta EPL vid normalt utrustningsvalExempel på möjlig placering
Zon 0Gas, ånga, dimmaStändigt, långvarigt eller ofta1GGaInuti en cistern med lösningsmedel
Zon 1Gas, ånga, dimmaKan förekomma tillfälligt vid normal drift2G eller 1GGbVid manuell tappning eller vissa utsläppskällor
Zon 2Gas, ånga, dimmaFörväntas inte vid normal drift och är kortvarig om den uppstår3G, 2G eller 1GGcYtterområde runt zon 1 eller vid möjliga läckagepunkter
Zon 20Brännbart dammStändigt, långvarigt eller ofta1DDaInuti en silo, cyklon eller ett filterhus
Zon 21Brännbart dammKan förekomma tillfälligt vid normal drift2D eller 1DDbVid säcktömning och påfyllningsöppningar
Zon 22Brännbart dammFörväntas inte vid normal drift och är kortvarig om den uppstår3D, 2D eller 1DDcOmråden där avlagrat damm tillfälligt kan virvla upp

Exemplen är vägledande. Den faktiska zonen och dess utbredning måste bestämmas utifrån förhållandena i den aktuella anläggningen.

Utrustning med en högre skyddsnivå kan användas där en lägre skyddsnivå krävs, förutsatt att även atmosfärtyp, gas- eller dammgrupp, temperatur, omgivningsförhållanden och särskilda användningsvillkor stämmer. G-märkning för gas innebär inte automatiskt att utrustningen är lämplig för damm. Dessa urvalsfaktorer beskrivs i IECEx vägledning om val och installation av Ex-utrustning.

Vad är ATEX-klassning och hur skiljer den sig från Ex-klassning?

ATEX-klassning är det arbete där en verksamhet identifierar var en explosiv atmosfär kan uppstå, delar in områdena i zoner och ställer krav på utrustning och arbetssätt utifrån respektive zon. Namnet kommer från franskans ATmosphères EXplosibles.

Regelverket består av två delar:

  1. ATEX 2014/34/EU, produktdirektivet, riktar sig till tillverkare och andra aktörer som tillhandahåller utrustning på marknaden. Det reglerar bland annat konstruktion, bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran och CE-märkning. Ett anmält organ medverkar när det aktuella bedömningsförfarandet kräver det. Direktivet finns i originaltext hos EUR-Lex. I Sverige finns produktkraven i AFS 2023:7 och, för elektrisk utrustning och elektriska skyddssystem, i ELSÄK-FS 2016:2.
  2. ATEX 1999/92/EG, arbetsplatsdirektivet, riktar sig till arbetsgivaren. De svenska arbetsplatskraven finns bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:10. Vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor gäller även SRVFS 2004:7 med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Reglerna omfattar bland annat riskbedömning, zonindelning, skyddsåtgärder och dokumentation. Den tidigare föreskriften AFS 2003:3 är upphävd.

I dagligt tal används Ex-klassning och ATEX-klassning ofta som synonymer. Därför behöver det framgå om man menar områdets zonindelning eller utrustningens explosionsskydd:

  • Områdesklassning beskriver zonindelningen av exempelvis lokalen, cisternen eller processavsnittet.
  • Utrustningens Ex-utförande och märkning beskriver hur en motor, givare eller kapsling är skyddad, exempelvis genom skyddssättet Ex d eller Ex e.

Skillnaden är viktig vid upphandling. En leverantör kan leverera Ex-klassad utrustning, men beställarens klassningsplan och övriga krav avgör om utrustningen är lämplig för den avsedda platsen. Om klassningsplanen inte är färdig riskerar du att köpa rätt produkt för fel miljö.

Internationellt används bland annat certifieringssystemet IECEx. I Nordamerika används både Class/Division-systemet och zonsystem, bland annat enligt NEC artiklar 505 och 506 samt Kanadas CEC. Skyddsprinciperna kan likna varandra, men certifikat och godkännanden är inte automatiskt utbytbara. Mer information finns i Eatons vägledning om nordamerikanska installationsregler.

Varför ATEX-klassningen påverkar både säkerheten och projektets kostnadsbild

En explosiv förbränning förutsätter ett brännbart ämne, syre och en tändkälla. Ämnet måste också finnas i en blandning som kan antändas. Explosionsskydd handlar om att förhindra att dessa förutsättningar uppstår samtidigt. När brännbara ämnen och syre inte går att undvika i processen behöver tändkällorna kontrolleras. Det är här klassningen kommer in.

För damm tillkommer att partiklarna är uppvirvlade i luft i tillräcklig koncentration. Om molnet antänds i ett helt eller delvis inneslutet utrymme kan tryckuppbyggnaden orsaka en explosion. Även utan inneslutning kan en farlig flambrand uppstå. Detta beskrivs i OSHA vägledning om brännbart damm.

  1. Det är ett lagkrav, inte en rekommendation. Arbetsgivaren ska bedöma explosionsriskerna, genomföra zonindelning där det behövs och dokumentera arbetet. Om detta inte görs är det en brist vid en inspektion, oavsett om en incident har inträffat eller inte.
  2. Konsekvenserna kan bli omfattande. Dammexplosioner i silor, kvarnar och filteranläggningar samt gasantändningar i processindustrin kan orsaka personskador, produktionsstopp och följdskador på byggnader. Myndigheten för civilt försvar, MCF, tidigare MSB, tillhandahåller underlag och vägledning om brandfarliga varor och explosionsrisker.
  3. Klassningen påverkar inköpskostnaden. En givare för zon 0 kan kosta mer än en motsvarande standardprodukt. Certifierade kapslingar kan dessutom ha längre leveranstid. En onödigt sträng klassning kan driva kostnader genom hela anläggningen, medan en alltför mild klassning skapar säkerhetsrisker.
  4. Klassningen påverkar drift och underhåll under lång tid. Ett klassat område kan innebära arbetstillstånd, särskilda rutiner för heta arbeten och krav på att personer som utför ingrepp har rätt kompetens. Ett zon 1-område mitt i en produktionslinje kan kräva extra planering varje gång någon behöver arbeta där.
  5. Klassningen styr elinstallationen. Kabelval, tätning av genomföringar, potentialutjämning och jordning blir särskilt viktiga i klassade områden. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för elinstallationer, och kraven på utförande och egenkontroll gäller fullt ut även här.

Det är också därför klassningen bör göras tidigt. Om zonindelningen ändras efter att elkonstruktionen är färdig kan skåpsritningar, kabellistor och komponentval behöva göras om.

Fyra saker som brukar gå fel

  • Klassningsplanen saknar underlag. Zoner bestäms utifrån antaganden i stället för utsläppskällor, ventilation och ämnenas egenskaper. Resultatet blir antingen överdimensionerat eller osäkert – och i båda fallen svårt att försvara vid en granskning.
  • Ansvaret faller mellan stolarna. Beställaren utgår från att entreprenören har rätt Ex-kompetens, medan entreprenören utgår från att beställarens klassningsplan är komplett. När ingen samordnar frågan kan luckan upptäckas först vid slutkontrollen eller, i värsta fall, vid en incident.
  • Utrustning byts utan att märkningen kontrolleras. En trasig givare ersätts med en likadan modell utan rätt Ex-utförande eller med fel temperaturklass för ämnet i processen. Det är en avvikelse som behöver fångas upp vid kontroll.
  • Kapslingar ändras i efterhand. Någon borrar ett extra hål för en kabel, monterar en komponent som inte omfattas av det bedömda utförandet eller ersätter en packning med en vanlig gummilist. Ändringen kan påverka explosionsskyddet och förutsättningarna för certifieringen.

Problemen har en gemensam nämnare: de uppstår i gränssnitten mellan olika discipliner. Det är också där en leverantör med egna resurser inom samtliga tjänsteområden kan göra stor skillnad. Konstruktion, tillverkning och elinstallation hanteras då i samma kedja i stället för genom tre separata avtal.

Så gör du zonindelningen i praktiken

Zonindelningen bygger på tre frågor: Vad kan läcka ut, hur mycket kan läcka ut och hur snabbt förs det bort?

Steg 1: Kartlägg utsläppskällorna

Gå igenom varje punkt där brännbar gas, vätska eller damm kan komma ut, exempelvis flänsar, packboxar, provtagningspunkter, manluckor, säcktömning, transportörer och filter. Bedöm om utsläppen är kontinuerliga, primära eller sekundära. Utsläppskällans karaktär är ett viktigt underlag för zonindelningen, tillsammans med bland annat ventilationen.

Steg 2: Bestäm ämnenas egenskaper

För gaser och ångor behöver du känna till explosionsgränserna, gasgruppen – IIA, IIB eller IIC – och tändtemperaturen. För brandfarliga vätskor är även flampunkten viktig.

För damm behöver du bland annat känna till dammgruppen, den minsta tändenergin, dammolnets tändtemperatur, dammlagrets glödtemperatur och partikelstorleken. Uppgifterna finns i säkerhetsdatablad och i resultat från relevanta tester.

Vätgas och acetylen tillhör gasgrupp IIC, som ställer högre krav på vissa delar av explosionsskyddet än IIA och IIB. Gasgruppen ersätter dock inte kontrollen av temperaturklass och övriga användningsvillkor.

Steg 3: Väg in ventilationen och utrymmet

God ventilation kan minska zonens utbredning och i vissa fall göra att ett område inte behöver klassas. Det måste dock visas i bedömningen. Dålig ventilation i ett slutet utrymme kan innebära att en större del av rummet behöver klassas i stället för endast området runt exempelvis en fläns.

Utomhusinstallationer kan få en mindre zonutbredning än motsvarande utrustning inomhus, men även där behöver bland annat hinder, lågpunkter och ventilationens tillgänglighet beaktas.

Steg 4: Rita klassningsplanen

Zonerna ska framgå av en ritning i både plan och sektion, med utbredningen angiven i meter. Ritningen är det dokument som konstruktörer, elprojektörer och inköpare sedan arbetar utifrån. Den ska vara daterad, revisionshanterad och kopplad till explosionsskyddsdokumentet.

Steg 5: Skylta och avgränsa

Områden där explosiv atmosfär kan uppstå ska märkas med Ex-varningsskylt där det behövs. Avgränsningen ska vara begriplig för den som faktiskt går in i området – inte bara för den som läser ritningen.

Så läser du märkningen på Ex-utrustning

Märkningen på ATEX-utrustning beskriver dess avsedda användning och explosionsskydd. Ta CE 0123 II 2G Ex db IIC T4 Gb som ett illustrativt exempel. På produkten finns även den särskilda explosionsskyddssymbolen.

DelBetydelse
CE 0123CE-märkning följd av numret på det anmälda organ som deltar i produktionskontrollfasen
ExplosionsskyddssymbolenDen särskilda märkningen för explosionsskydd enligt ATEX
IIATEX-utrustningsgrupp II, för andra explosionsfarliga miljöer än de gruvmiljöer som omfattas av grupp I
2Kategori 2, som normalt används i zon 1 och zon 2 när övriga villkor är uppfyllda
GGas, ånga eller dimma. D anger användning i dammatmosfär
Ex dbSkyddssättet, i detta fall explosionstät kapsling med skyddsnivå db
IICGasgrupp som bland annat omfattar vätgas
T4Temperaturklass med en högsta yttemperatur på 135 °C under angivna förhållanden
GbEquipment Protection Level för gas, normalt lämplig för zon 1 och zon 2

Organet bakom numret efter CE behöver inte vara det som utfärdade EU-typintyget. För kategori 3 finns normalt inget nummer efter CE enligt ATEX. Se bestämmelserna om märkning i produktdirektivet.

För damm används grupperna IIIA, IIIB och IIIC. IIIA avser brännbara fibrer och flygande partiklar, IIIB icke-ledande damm och IIIC ledande damm. En märkning som II 2D Ex tb IIIC T135 °C Db anger bland annat dammatmosfär, skydd genom kapsling, dammgrupp IIIC och en högsta yttemperatur på 135 °C under angivna förhållanden. Läs mer i Pepperl+Fuchs vägledning om explosionsskydd för damm.

Skyddssätt som du ofta möter

  • Ex d – explosionstät kapsling. Kapslingen är konstruerad för att tåla en intern explosion och hindra att den antänder den omgivande explosiva atmosfären. Skyddssättet används bland annat för motorer och annan elektrisk utrustning.
  • Ex e – ökad säkerhet. Konstruktionen ger ökad säkerhet mot gnistor och temperaturer som kan orsaka antändning under de förhållanden som skyddssättet omfattar. Det används bland annat för kopplings- och anslutningsboxar.
  • Ex i – egensäkerhet. Energin i kretsen begränsas för att förhindra antändning under de förhållanden som skyddsnivån omfattar. Ex ia är ett vanligt skyddssätt för zon 0, men inte det enda. Även exempelvis Ex ma och vissa kombinationer av två skyddssätt med EPL Gb kan uppfylla EPL Ga enligt tillämpliga standardkrav. Kombinationer behandlas i IEC 60079-26.
  • Ex p – övertryckskapsling. Ett skyddande övertryck med ren luft eller inert gas hindrar den omgivande explosiva atmosfären från att tränga in. Utförandet kan även kräva spolning före driftsättning. Skyddssättet används bland annat för större skåp och analysutrustning.
  • Ex t – skydd genom kapsling. Kapslingen begränsar damminträngning och har en kontrollerad yttemperatur. Skyddssättet används för utrustning i dammatmosfärer.
  • Ex m, Ex o och Ex q – ingjutning, inneslutning i vätska respektive pulverfyllning. Dessa skyddssätt används för särskilda utrustningsutföranden. Benämningarna framgår bland annat av standarderna för Ex o och Ex q.

Temperaturklasser

KlassHögsta yttemperaturKrav på gasens eller ångans tändtemperatur
T1450 °CÖver 450 °C
T2300 °CÖver 300 °C
T3200 °CÖver 200 °C
T4135 °CÖver 135 °C
T5100 °CÖver 100 °C
T685 °CÖver 85 °C

För gas och ånga ska utrustningens högsta yttemperatur ligga under ämnets tändtemperatur.

För damm anges den högsta yttemperaturen direkt i grader Celsius. Både dammoln och dammlager behöver beaktas. Vid normalt temperaturval får yttemperaturen inte överstiga det lägsta av följande värden:

  • två tredjedelar av dammolnets minsta tändtemperatur, beräknat med temperaturvärdet i grader Celsius
  • glödtemperaturen för ett 5 mm tjockt dammlager minus 75 K, vilket motsvarar en temperaturskillnad på 75 °C.

Tjockare dammlager och andra förhållanden kan kräva ytterligare bedömning och en lägre tillåten yttemperatur. Temperaturvalet måste därför utgå från aktuella dammdata, lagertjocklek och utrustningens dokumentation. Principerna beskrivs i Eatons tekniska vägledning om explosionsskydd.

Explosionsskyddsdokumentet: innehåll och ansvar

Explosionsskyddsdokumentet samlar verksamhetens bedömning av explosionsriskerna och de åtgärder som hanterar dem. Det ska finnas innan arbetet påbörjas och hållas aktuellt.

Enligt AFS 2023:10 ska dokumentet uppdateras före ändringar som kan påverka explosionsrisken och efter olycksfall eller tillbud. SRVFS 2004:7 kräver en ny riskbedömning inför väsentliga ändringar eller utvidgningar och reviderad dokumentation om riskerna förändras. Något generellt krav på årlig revision följer inte av dessa bestämmelser. En årlig genomgång kan däremot vara en lämplig intern rutin. Se AFS 2023:10 och SRVFS 2004:7.

Dokumentet bör innehålla:

  • Verksamhetsbeskrivning – processer, ämnen, mängder och hantering.
  • Riskbedömning – sannolikheten för en explosiv atmosfär, förekomsten av tändkällor och möjliga konsekvenser.
  • Klassningsplan – zonindelning i ritning och text, med motivering till zonernas utbredning.
  • Tekniska skyddsåtgärder – ventilation, inertering, utrustningskrav för respektive zon, tryckavlastning och explosionsundertryckning.
  • Organisatoriska åtgärder – arbetstillstånd, rutiner för heta arbeten, städrutiner för damm, utbildningskrav och behörigheter.
  • Utrustningsförteckning – utrustning i klassade områden, inklusive märkning, relevant dokumentation och certifikat där sådana krävs.
  • Kontroll och underhåll – kontrollintervall, ansvariga personer och hantering av avvikelser.
  • Revisionshistorik – vem som har ändrat vad och när.

Vem ansvarar för vad?

RollAnsvar
Arbetsgivare/verksamhetsutövareRiskbedömning, zonindelning, explosionsskyddsdokument, rutiner och utbildning
Tillverkare av utrustningKonstruktion och bedömning av överensstämmelse enligt tillämpliga produktkrav samt dokumentation och märkning
Konstruktör/projektörAtt vald utrustning och installation motsvarar klassningsplanen och övriga förutsättningar
InstallatörKorrekt utförande, kontroll före idrifttagning och dokumentation enligt tillämpliga krav
Ansvarig för drift och underhållÅterkommande kontroll, dokumentation av ändringar och kontroll av att utrustningen fortfarande motsvarar sitt bedömda utförande

Att anlita extern kompetens tar inte bort arbetsgivarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter. Samtidigt har tillverkare, projektörer och installatörer ansvar för sina respektive delar.

Vad klassningen innebär för kapslingar, skåp och installationer

Här blir regelverket konkret. Ett apparatskåp i zon 1 är inte ett vanligt skåp med en dekal. Hela utförandet måste uppfylla tillämpliga explosionsskyddskrav och genomgå den bedömning av överensstämmelse som krävs.

Kapslingens skyddssätt måste passa innehållet. Om skåpet ska innehålla kontaktorer, frekvensomriktare eller annan gnistbildande utrustning i zon 1 kan exempelvis Ex d eller Ex p vara aktuellt. För anslutningsplintar och lämpliga komponenter kan Ex e vara ett alternativ. Det är den kompletta konstruktionen, inte enbart komponenternas märkning, som avgör. Valet av skyddssätt påverkar vikt, volym, kylbehov och service.

Genomföringar kräver särskild uppmärksamhet. Kabelgenomföringar ska vara lämpliga för kapslingens skyddssätt och ha den certifiering som krävs för utförandet. De ska också vara korrekt monterade och dimensionerade efter kabeln. Oanvända öppningar ska förslutas med lämpliga förslutningselement enligt utrustningens anvisningar.

Materialvalet styrs av miljön, inte bara av zonen. Inom processindustri, VA-anläggningar och läkemedelsproduktion tillkommer krav på korrosionsbeständighet, rengörbarhet och kemikalietålighet. Rostfritt utförande kombineras då med Ex-krav, vilket ställer krav på både tillverkning och dokumenterad överensstämmelse inom samma leverans.

Yttemperaturen måste bedömas för driftförhållandena. Temperaturklassen gäller under specificerade förhållanden. Om skåpet placeras i direkt solljus eller nära en het processlinje måste det ingå i bedömningen av om utrustningen är lämplig.

Dokumentationen är en del av produkten. EU-försäkran, certifikat där sådana krävs, monterings- och underhållsanvisningar, kopplingsscheman och komponentförteckningar behöver finnas tillgängliga. Utan dokumentationen kan du varken visa att installationen är korrekt eller underhålla den på rätt sätt.

På JohSjö levererar vi klassade och certifierade Ex-kapslingar och har byggt upp vårt arbetssätt kring kombinationen av mekanik, el och dokumentation. Vårt referensarbete med Bartec omfattar konstruktion, byggnation och certifiering av Ex-kapslingar i samarbete med Bartec. Inom Kraft & Automation hanterar vi apparatskåp, kontrollskåp och ställverk i samma kedja som elkonstruktion och programmering.

Det är vad vi menar med att ha alla resurser under ett och samma tak. Konstruktion, tillverkning och installation sker inom JohSjö-gruppen, och du har en och samma kontaktperson genom hela projektet. Vår produktionsnära konstruktion innebär att den som ritar skåpet arbetar nära den som bygger det, vilket kortar vägen från en ändring till en färdig detalj.

När processdelen och den klassade elutrustningen hänger ihop – exempelvis tankar, rörsystem, skåp och styrning – arbetar vi inom Industri & Process enligt samma princip: från idé till färdig anläggning, med kvalitet, dokumentation och spårbarhet genom hela leveransen.

Checklista och goda rutiner vid arbete med Ex-klassning

KontrollpunktVad du ska verifieraNär
KlassningsplanAktuell och daterad revision samt zonutbredning angiven i meterVid projektstart och inför ändringar som kan påverka klassningen
ÄmnesdataGas- eller dammgrupp, relevanta tändtemperaturer och dammlagrets glödtemperaturFöre komponentval
UtrustningskategoriAtt kategori, EPL och avsedd atmosfär motsvarar kravenVid inköp och varje byte
Temperaturklass eller yttemperaturAtt temperaturkraven för aktuella gaser, dammoln och dammlager är uppfylldaVid inköp och ändrade drift- eller omgivningsförhållanden
KapslingsgenomföringarAtt utförande, eventuell certifiering och dimensionering är rätt samt att oanvända öppningar är korrekt förslutnaVid montering och återkommande kontroll
PotentialutjämningAtt erforderlig potentialutjämning och jordning är utförd och kontrolleradFöre idrifttagning och efter relevanta ändringar
Certifikat och försäkranAtt tillämpliga dokument finns, avser den aktuella konstruktionen och är arkiveradeVid leveranskontroll
ExplosionsskyddsdokumentAtt dokumentet motsvarar verksamhetens risker och planerade förändringarFöre arbetets start och enligt reglernas krav vid ändringar och händelser. Årlig genomgång kan användas som intern rutin
KompetensAtt alla som arbetar i klassade områden har rätt kompetens för uppgiftenVid nyanställning, ändrade arbetsuppgifter och regelbundet därefter

Tio rutiner som håller över tid

  1. Klassa tidigt. Ta fram klassningsplanen innan elkonstruktionen börjar, inte parallellt med den.
  2. Undersök om riskerna och zonutbredningen kan minskas. Bättre ventilation, tätare packningar eller en flyttad utsläppskälla kan påverka klassningen. Förändringen måste verifieras genom en ny bedömning.
  3. Placera utrustningen utanför zonen när det är möjligt. Det kan förenkla inköp, service och dokumentation, förutsatt att placeringen fungerar tekniskt och säkerhetsmässigt.
  4. Håll utrustningsförteckningen aktuell. Samla märkning, relevanta dokument, eventuella certifikatnummer, placering och zon i ett register som uppdateras när något ändras.
  5. Ställ krav på dokumentationen i förfrågan. Ange att tillämpliga certifikat, EU-försäkran och underhållsanvisningar ska ingå i leveransen.
  6. Använd samma leverantör för skåp och installation när gränssnittet är komplext. Det kan underlätta samordningen och minska risken för luckor mellan leveranserna.
  7. Utbilda personal inom både el och mekanik. Den som byter en packning behöver förstå varför rätt material och utförande är avgörande för explosionsskyddet.
  8. Inför en ändringsrutin för klassade områden. Ingen borrning, ny komponent eller flytt ska genomföras utan föregående bedömning och godkännande enligt verksamhetens rutiner.
  9. Planera för service. Ex d-kapslingar kräver att explosionsskyddande fogar och spalter bevaras enligt tillverkarens anvisningar. Ta därför med detta i underhållsinstruktionen.
  10. Arbeta med kontinuerliga förbättringar. Avvikelser som upptäcks vid en kontroll ska leda till förbättrade rutiner, inte bara till att den enskilda detaljen åtgärdas.

Rutinerna hänger ihop med hur vi arbetar i praktiken. Våra egna resurser inom samtliga tjänsteområden innebär att ändringar i ett skåp kan hanteras av samma organisation som ritade det. Det bidrar till precision och driftsäkerhet även efter överlämningen.

Vanliga misstag att undvika

  • Att förlita sig på leverantörens produktblad som källa till regelkrav. Produktbladet beskriver produkten, inte samtliga krav för din verksamhet. För aktuella regelkrav och vägledning ska du utgå från information från Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Myndigheten för civilt försvar.
  • Att blanda ihop IP-klass med Ex-klass. IP66 beskriver skyddet mot bland annat damm och vatten, men visar inte i sig att utrustningen har rätt explosionsskydd.
  • Att anta att CE-märkningen är tillräcklig. CE-märkning finns på många typer av utrustning. Kontrollera även explosionsskyddsmärkningen och att utrustningens användningsvillkor motsvarar miljön.
  • Att glömma dammet. Även damm från exempelvis mjöl, socker, trä, metall och plast kan innebära allvarliga explosionsrisker. Bedöm både dammoln och avlagringar.
  • Att inte ompröva klassningen efter en ombyggnad. En ny produkt i linjen, ett ändrat lösningsmedel eller en ny transportör kan flytta zongränserna.
  • Att välja reservdelar enbart utifrån funktion. ”Samma modell” är inte nödvändigtvis samma sak som rätt explosionsskydd. Kontrollera utförande, dokumentation och tillverkarens anvisningar.

Uppföljning: vad du bör kontrollera löpande

Explosionsskydd är inte ett projekt som avslutas. Det är ett skydd som ska upprätthållas. Följ därför upp ett fåtal konkreta punkter:

  • Andelen utrustning med verifierad dokumentation i registret. Målet är full täckning av den dokumentation som krävs för respektive utrustning. Om täckningen är lägre saknas underlag för att bedöma delar av installationen.
  • Antalet avvikelser per kontroll och utvecklingen över tid. Ett ökande antal avvikelser kan tyda på brister i ändringsrutiner eller underhåll.
  • Tiden från upptäckt avvikelse till åtgärd. Långa leveranstider för Ex-komponenter innebär att åtgärder behöver planeras. Säkerhetskritiska brister måste samtidigt hanteras omedelbart utifrån risken.
  • Andelen berörd personal med aktuell utbildning om explosionsfarliga miljöer.
  • Om explosionsskyddsdokumentet motsvarar genomförda och planerade processändringar. Ett nytt revisionsdatum räcker inte om innehållet fortfarande beskriver en äldre anläggning.

Kontroll före idrifttagning av elektriska installationer i explosionsfarliga områden behandlas i standardseriens del 14. Återkommande kontroll och underhåll behandlas i del 17. Kontrollernas omfattning och intervall behöver anpassas till anläggningen och riskbilden. Se IEC 60079-14 och IEC 60079-17, med motsvarande svenska standarder.

När vi passar och när vi inte gör det

JohSjö gör störst nytta när en Ex-miljö kräver mer än enskilda komponenter. Vi kan samla klassade och certifierade Ex-kapslingar, apparatskåp, elinstallation, automation och programmering i samma leverans. När processdelen ingår kan vi även bidra med konstruktion och tillverkning i rostfritt.

Med egna resurser inom mekanik, el och automation kan vi ta ett samlat ansvar från konstruktion och tillverkning till installation och drifttagning. Det är vad vi menar med att vara en komplett partner: färre gränssnitt, en samordnad leverans och lösningar där funktion, säkerhet, dokumentation och långsiktigt värde beaktas under hela anläggningens livslängd.

Det arbetssättet passar särskilt bra för tekniskt krävande uppdrag inom processindustri, energi, läkemedel, life science och samhällskritisk verksamhet. Här väger driftsäkerhet, spårbarhet och hållbarhet ofta tyngre än det lägsta inköpspriset. Genom nära och långsiktiga samarbeten kan vi utveckla system- och helhetslösningar från idé till drift.

Det går inte att ange ett generellt pris för en Ex-leverans. Kostnaden påverkas bland annat av zon, skyddssätt, gas- eller dammgrupp, materialval, antal genomföringar, kylbehov och dokumentationskrav. Ett skåp för zon 2 med ett lämpligt Ex e-utförande och ett övertryckskapslat skåp för zon 1 kan vara två helt olika tekniska och kostnadsmässiga projekt.

Vi kan gå igenom din klassningsplan och visa vilka krav och konstruktionsval som driver kostnaden. I vissa projekt går det att minska behovet av en mer komplex lösning genom att exempelvis flytta utrustning, förbättra ventilationen eller dela upp funktionen. Vilka alternativ som är möjliga behöver alltid bedömas utifrån den aktuella anläggningen och riskbilden.

Vår roll har samtidigt tydliga gränser. JohSjö är inte ett anmält organ, utfärdar inte ATEX-certifikat och utför inte oberoende tredjepartsbesiktningar. Om projektet kräver en oberoende granskning eller besiktning behöver du anlita ett organ med rätt kompetens och, när uppgiften kräver det, rätt ackreditering eller anmälan.

JohSjö arbetar med företagskunder och organisationer som har tekniskt krävande anläggningar, inte med privatkunder eller konsumentmarknaden. Vi arbetar inte heller med bygg- och anläggningsentreprenader och positionerar oss inte som processteknisk konsult. Vår roll börjar när en teknisk lösning ska konstrueras, tillverkas, installeras, programmeras och tas i drift.

Vill du diskutera din Ex-lösning?

Har du en klassningsplan som ska omsättas i skåp, installation och styrning, eller en befintlig anläggning där zonerna har förändrats sedan den senaste klassningen? Vi tar helhetsansvar från konstruktion och tillverkning till installation och drifttagning. Arbetet bygger på kvalitet, dokumentation och spårbarhet samt en industriell erfarenhet med anor från 1910.

→ Diskutera ditt projekt med oss

Du kan också se våra referensprojekt för exempel på hur leveranserna ser ut i praktiken.

Sammanfattning

  • ATEX-klassning delar in områden i zoner efter hur ofta och hur länge en explosiv atmosfär kan förekomma: zon 0, 1 och 2 för gas, ånga och dimma samt zon 20, 21 och 22 för damm.
  • Zonen styr normalt valet av utrustningskategori och EPL. Även atmosfärtyp, ämnesgrupp, temperatur och användningsvillkor måste stämma.
  • ATEX 2014/34/EU reglerar produkter, medan ATEX 1999/92/EG gäller arbetsplatsen. De svenska kraven finns i både arbetsmiljöreglerna och reglerna om brandfarliga och explosiva varor.
  • Skilj mellan områdets zonindelning och utrustningens Ex-utförande. Båda behöver bedömas för att installationen ska vara korrekt.
  • Märkningen visar bland annat grupp, kategori, skyddssätt, gas- eller dammgrupp, temperatur och EPL. Läs hela märkningen och tillhörande dokumentation, inte bara CE-symbolen.
  • Explosionsskyddsdokumentet är arbetsgivarens ansvar och ett underlag för inköp och konstruktion. Det ska finnas före arbetets start och uppdateras enligt tillämpliga krav.
  • Kapslingar och genomföringar kräver särskild uppmärksamhet. Komponenternas godkännanden visar inte ensamma att den kompletta konstruktionen uppfyller kraven.
  • Följ upp löpande med utrustningsregister, kontrollintervall och dokumentation som motsvarar anläggningens aktuella utförande.

Vanliga frågor om ATEX och Ex-klassning

Vad betyder ATEX-klassat område?

Ett ATEX-klassat område är ett utrymme där en explosiv atmosfär av gas, ånga, dimma eller damm kan förekomma i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs. Området är indelat i zoner, beskrivet i verksamhetens klassningsplan och märkt med Ex-varningsskylt där det behövs.

I praktiken innebär det att utrustningen måste vara lämplig för zonen, ämnena och användningsförhållandena. Arbete kan kräva tillstånd, och särskilda rutiner gäller för bland annat heta arbeten, städning och underhåll.

Vad är skillnaden mellan zon 1 och zon 2?

I zon 1 kan en explosiv gasatmosfär förekomma tillfälligt vid normal drift, exempelvis runt en manuell tappningspunkt. I zon 2 förväntas den inte förekomma vid normal drift och är kortvarig om den ändå uppstår.

Skillnaden får direkta konsekvenser för utrustningsvalet. Zon 1 kräver normalt minst kategori 2G och EPL Gb, medan kategori 3G och EPL Gc normalt kan användas i zon 2. Även gasgrupp, temperatur och övriga användningsvillkor måste vara rätt. Valet påverkar både inköpskostnaden och rutinerna för underhåll.

Vem ska upprätta explosionsskyddsdokumentet?

Arbetsgivaren eller verksamhetsutövaren ansvarar för att dokumentet finns och hålls aktuellt. Arbetet genomförs ofta tillsammans med interna processkunniga och en extern specialist på klassning, men ansvaret ligger kvar hos verksamheten.

Dokumentet ska finnas innan arbetet påbörjas och uppdateras enligt de regler som gäller för verksamheten. Det räcker inte att vänta till nästa årliga genomgång när en förändring kräver en tidigare uppdatering.

Arbetsmiljöverket utövar tillsyn enligt arbetsmiljöreglerna. För krav enligt LBE är kommunen, ofta genom räddningstjänsten, vanligtvis tillsynsmyndighet. För vissa verksamheter ansvarar Myndigheten för civilt försvar. Mer information finns i MCF vägledning om tillsyn enligt LBE.

Vad betyder T4 och IIC i Ex-märkningen?

T4 är en temperaturklass som innebär att utrustningens högsta yttemperatur inte överstiger 135 °C under angivna förhållanden. IIC är en gasgrupp som bland annat omfattar vätgas och acetylen.

IIC-utrustning kan även vara lämplig för IIA- och IIB-miljöer, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Det omvända gäller inte generellt. Gasgruppen och temperaturklassen beskriver olika egenskaper och ska båda jämföras med ämnet som hanteras. Ämnets tändtemperatur ska ligga över utrustningens högsta yttemperatur.

Måste all utrustning i ett klassat område vara ATEX-certifierad?

Nej, ett tredjepartscertifikat krävs inte för all utrustning. Produkter som omfattas av ATEX ska genomgå rätt bedömning av överensstämmelse; kategori 3 kan normalt bedömas av tillverkaren själv.

Enkla mekaniska delar utan egen potentiell tändkälla omfattas normalt inte av produktdirektivet som utrustning. De ska ändå ingå i verksamhetens riskbedömning. Skyddssystem och vissa andra produkter kan omfattas av direktivet på andra grunder. Se ATEX-direktivets tillämpningsområde.

Handverktyg, mobiltelefoner och fordon behöver också bedömas utifrån explosionsrisken. Verksamhetens rutiner eller ett arbetstillstånd ersätter inte tillämpliga produktkrav.

Kan man använda utrustning för zon 0 i zon 2?

Ja, utrustning i kategori 1G med EPL Ga kan användas i zon 2 om gasgrupp, temperaturklass, omgivningsförhållanden och särskilda användningsvillkor också stämmer. G-märkningen innebär däremot inte att utrustningen automatiskt får användas i en dammzon.

Utrustning som endast har kategori 3G och EPL Gc är inte tillräcklig för zon 1 eller zon 0. Att välja kategori 1G överallt utan ett identifierat behov kan samtidigt innebära onödiga kostnader. Utrustningen bör därför väljas utifrån klassningsplanen och den dokumenterade riskbedömningen.